onsdag 29 februari 2012

Loser-/Looser-markören

Språket flödar över av anglicismer. Vi läser och hör engelska hela tiden, på Internet och på TV. Det här påverkar oss naturligtvis. Plötsligt börjar alla krydda sitt språk med engelska uttryck. Jag roade mig med att provläsa ett par trådar i ett forum på Familjeliv.se, och fick genast vatten på min kvarn.

Engelska uttryck får ditt språk att verka mycket coolare. Du är en människa som hänger med, som har fattat. Dina inlägg bevisar det. Men stopp ett tag här nu! Med några enkla tangenttryck går ditt härligt internationella språk döden till mötes. Du skriver kanske fel. Kvar i inlägget blir då bara ett smått pinsamt och lite bonnigt försök att använda engelskan.

Låt mig bara ta udden av de värsta missförstånden.

"Loser", för det första, stavas just så. Det finns ett engelskt ord som stavas "Looser", men det betyder "lösare" och inte "förlorare", som jag utgår från att folk menar. Loser/looser-markören kan verkligen dra ned ett inläggs trovärdighet. Akta dig för att trilla ned i den här fällan. Samma sak gäller naturligtvis "a lose-lose situation". En "loose-loose situation" är en situation där allt sitter löst, kan man säga. Det var väl inte det du ville säga?

"A piece of cake" är ett fast uttryck som inte går att skriva på något annat sätt. "A piece of a cake" går alltså inte, eller "A piece of the cake". Se upp med stavningen: peice, pice, peece heter det ju inte.

Att benämna sina polare "my homies" är helt ok. Inte heller här finns det någon alternativ stavning: "hoomies" går alltså bort.

Slutligen vill jag också slå ett slag för "Read it and weep". Ett jättebra uttryck, om du bara får stavningen rätt och inte skriver "weap". Det här ser jag ofta. Bot och bättring!

För att avrunda och trösta kan jag säga att tidigare generationer inte var bättre. Tänk bara på spanska låneord som paella, Mallorca, tortilla, som ju uttalas paeja, Majorca, tortija. Jag vet inte varför, men svenskarna lade till ett l-ljud i uttalet: pae-ll-ja, Ma-ll-jorca, torti-ll-ja som inte fanns där från början. Olé, eller ska jag kanske säga "oljé"?

tisdag 28 februari 2012

Skavsår eller gnagsår? Råsop eller knubs?

Visste du att "skavsår" heter "gnagsår" på danska och norska? Det ger åkomman en helt ny dimension som jag är glad att vi slipper i Sverige.
Å andra sidan kan man få en råsop i magen i Danmark, och de kallar det för "en knubs". Det är betydligt rarare än vårt sätt att uttrycka sig. 

lördag 25 februari 2012

Men vad sjunger karln egentligen?

Jag tror inte att det finns någon som inte kan placera introt till Nirvanas Smells like Teen Spirit. För alla som var unga på 1990-talet utgör låten en viktig nostalgiboj att hålla fast vid. Spela upp den på vilken arena som helst - After Work, efterfesten eller på barhänget - och folk kommer att le lyckligt och sjunga med i texten.

Och det är där vi kommer in. Hur duktiga på engelska vi än utger oss för att vara så faller nästan alla på just texten till den här sången. Eller för att skriva det kort: Men vad sjunger karln egentligen? Nästa gång det är dags för nostalgiskrål tillsammans med polarna, då kommer du att veta just det.

Om vi börjar med titeln då, så är "Teen Spirit" rätt och slätt en deodorant. Mer om detta hittar ni här.

Sedan har vi partiet där vi alla skrålar "Hello, hello, hello heeellooo". Var en besserwisser nästa gång och sjung som Cobain: "Hello, hello, hello, how low". Du visste det hela tiden, va? Allsångsvarianten stämde aldrig riktigt.

Så har vi själva refrängen. Här är vi svenskar otroligt uppfinningsrika och kommer på ord som aldrig förr hörts uttalas i det engelska språket. Cobain själv fraserar det mer ödmjukt så här:

"With the lights out, it's less dangerous
Here we are now, entertain us
i feel stupid and contagious
Here we are now, entertain us"

Vad vi brukar skråla är, i bästa fall, detta:

"With the lightsaaaa, eskaBAIN us
Here we aaare, eskaBAIN us
Ai ninaaana, nana-TAGIOUS
Here we aaare, eskaBAIN us"

Sedan kommer ett parti som brukar skrålas så här:
"A di DAA da!
A di DAA da!
A di DAA da!
A di DAA da!
Yay! Hey! Yay!"

När Cobain menar att det ska vara så här:

"A mulato!
An Albino!
A mosquito!
My libido!
Yay! Hey! Yay!"


Nu är det ju plötsligt klart som korvspad. Orden har fått en mening. Visst känns det väl fint när det helt plötsligt stämmer?

torsdag 23 februari 2012

Översättningar i vardagen: Vävstolsfrukt

Dagens lite kryptiska ord är en direktöversättning av namnet på ett klädmärke som ni säkert känner igen från 1980-talet: Fruit of the Loom.

Vad de allra flesta inte känner till är att namnet betyder just "vävstolsfrukt". Ett sådant smart namn, och ändå har det gått rätt över huvudet på de flesta Fruit of the Loom-bärare! Det får oss att undra vad det finns mer för skojiga översättningar som man aldrig har tänkt på därute. Vi funderar och återkommer.

Ja, eller som vi säger på svenska: vävstolsfrukt

Översättningar i vardagen: K-rauta

Idag tänkte vi berätta om företaget K-rauta och om vad namnet egentligen betyder. Har du någonsin funderat på det?

Eftersom vi är en översättningsbyrå vore det ju skam om vi handlade på K-rauta utan att kunna förklara vad namnet betyder!

Hur gick vi till väga för att gå till botten med det här problemet? Jo, "Rauta" låter finskt, och genom att fråga våra finska kollegor fick vi mycket riktigt fram att "rauta" betyder "järn". K-järn, alltså. Vi googlade på "K-järn" och fick upp följande artikel.

Aha! Kedjan "K-rauta" hade en butik på Smedsbyvägen i Vasa med namnet "K-järn". Nu stänger den butiken för gott, och öppnar i stället på Sjukhemsgatan under namnet "K-rauta". Minsann. Och var kommer bokstaven K ifrån? Vad betyder den? Enkelt. Det kommer från Finlands största handelskoncern Kesko, som äger hela kedjan.

Vi är stolta över att kunna berätta för dig exakt varför K-rauta heter K-rauta.

Lingvistiskt detektivarbete ledde oss till denna logotyp

fredag 3 februari 2012

Nytt inlägg i kampen mot särskrivningar

Ämnet särskrivningar är ständigt lika aktuellt. Nu senast är det utmärkta Fredrik Strage som slår ett slag för svenska språket. I en krönika publicerad i dag i DN skriver han bland annat lite drastiskt:

"Att särskriva är inte jämförbart med att stava fel. Det är att sprida ett lingvistiskt virus som fräter sönder vårt  språk."

Så sant, Fredrik. Frågan är bara om han når ut till den särskrivande massan? Det är nog snarare en redan övertygad skara som läser och förfasas. Om du tillhör den senare kategorin och vill dela med dig av hårresande exempel, gör då gärna det på Facebook, Twitter eller här nedan i kommentarsfältet. Jag lovar att publicera.